Särskilt stöd i grundskolan 2024/25

Skolverket släppte nyligen en rapport om elever med särskilt stöd i grundskolan. Idag tittar vi närmare på vad den här rapporten avslöjar.

Men först: Vad innebär egentligen särskilt stöd? Jo, elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska ges extra anpassningar inom ramen för vanlig undervisning. Dessa är t.ex. hörselkåpor eller skärmar. Om anpassningarna inte räcker till ska behovet av särskilt stöd utredas och, om så krävs, ett åtgärdsprogram upprättas.

De vanligaste formerna av särskilt stöd är:

• Enskild undervisning
• Särskild undervisningsgrupp
• Anpassad studiegång

Det finns även andra former av särskilt stöd men som är mindre vanliga, tex distansundervisning som färre än 3 elever fick läsåret 2024/25.

Andelen barn med särskilt stöd har ökat markant senaste 10 åren

Under läsåret 2024/25 fick 6,7% av eleverna i grundskolan särskilt stöd av något slag. Tittar man på trendlinjen så ser man att andelen elever med särskilt stöd har ökat stadigt sedan läsåret 2016/2017. Jämför man 2024/25 med det lägsta året 2016/17 så innebär det alltså en ökning på över 30% vilket är väldigt mycket på bara 9 år.

Det är också tydligt att fler pojkar än flickor får särskilt stöd. Den skillnaden har alltid varit tydlig, och ligger alltså nu på nästan 60%, dvs det är nästan 60% fler pojkar som får särskilt stöd än flickor. Kan detta antyda att skolan är bättre anpassad för flickor än för pojkar?

Särskilt stöd är vanligast i årskurs 9

Vid en jämförelse av andelen elever med särskilt stöd över de olika årskurserna framgår det att fler elever i äldre årskurser får särskilt stöd. För årskurs 7 går andelen nedan, annars är det en tydligt uppåtgående trend från årskurs 1 till årskurs 9.

Man kan spekulera om varför. Kanske ökar kraven och förväntningarna på elever ju äldre de blir, och därför blir behoven tydligare med ålder? Kanske faller också andelen vid årskurs 7 eftersom många byter skola till högstadiet, och den nya skolan vill kanske göra en egen bedömning innan insatser sätts in.

Oavsett så säger det något att 11% i årskurs 9, alltså mer än var tionde 9-klassare, behöver särskilt stöd utöver extra anpassningar för att klara av sin skolgång.

Enskild undervisning blir mindre vanligt

Idag får 0,8% av eleverna enskild undervisning, vilket är lägre än tidigare år där det ofta har legat på ca 1%. Generellt verkar enskild undervisning vara ett stöd som har blivit mindre vanligt. Det är kanske inte konstigt med tanke på att enskild undervisning lär vara dyrare för skolorna jämfört med t.ex. särskild undervisningsgrupp, och med tanke på kostnadsbesparinga hos skolor generellt.

Som med särskilt stöd generellt så är det ändå vanligare med enskild undervisning i årskurs 9 (1,3%) än årskurs 1 (mindre än 0,5%).

Särskild undervisningsgrupp blir vanligare

1,4% av eleverna får nu gå i en särskild undervisningsgrupp, ibland känt som SU-grupp. Det kan vara olika från barn till barn vilka ämnen som omfattas, tex kan barnet gå i vanlig klass i vissa ämnen men i SU-grupp i andra.

Vi ser att det har blivit allt vanligare med särskilt undervisningsgrupp de senaste åren. Idag är det tillbaka på samma nivå som det var på för 10 år sedan.

Kanske är särskilt undervisningsgrupp ett alternativ till enskild undervisning, så när det är färre barn som får enskild undervisning så får de istället gå i en särskild underivsningsgrupp?

Anpassad studiegång blir vanligare

Idag får 1,5% av eleverna en anpassad studiegång, vilket ofta innebär att man får studera i ett långsammare tempo.

Att den här formen av stöd har blivit allt vanligare än en varningsklocka, då anpassad studiegång ofta sätts in när annat stöd inte fungerar. Det innebär också att fler elever riskerar att gå ut grundskolan utan en fullständig utbildning.

Inte nog med att 1,5% av eleverna behöver anpassad studiegång - över 5% av alla niondeklassare behöver anpassad studiegång! Det innebär alltså att anpassad studiegång är den vanligaste sortens särskilt stöd för årskurs 9.

Man ser på linjen att det blir väldigt mycket vanligare med anpassad studiegång i högstadiet. Kan det ha något att göra med högre krav, förväntningar och svårare nationella prov i äldre årkurser? Många (och fler och fler) får svårt att hänga med, och därför får fler elever anpassad studiegång i högstadiet?

Fler barn med diagnoser

Att andelen barn med särskilt stöd ökar är kanske inte konstigt, med tanke på att fler och fler barn får en diagnos.

Vi ser exempelvis en markant ökning barn som tar ADHD-medicin bland både pojkar och flickor, se nedan inklippt graf från Socialstyrelsens rapport 2023. Uttag av ADHD-medicin är en bra indikation på hur många som har fått diagnosen.

Än så har ingen avmattning skett av den här trenden, så vi kan förvänta oss att det kommer fortsätta att öka.

---

Det är tydligt att förändringar sker inom skolvärlden, där allt fler elever har svårt att klara av den ordinarie undervisningen, och därför behöver fler elever särskilt stöd. Samtidigt är skolans resurser begränsade och vi riskerar att fler elever inte når kunskapskraven när de går ut grundskolan.

På social media framställs det också anekdotiskt att det är olika svårt att få särskilt stöd på olika skolor. Vissa föräldrar har fått kriga för att få den hjälp som deras barn behöver, medan andra har fått stöd pro-aktivt från skolan. Det är tydligt att alla skolor måste lära sig och få resurser för att hantera dessa barn och dessa behov eftersom de finns numera i princip i varenda klass.

Publicerad den 24 april 2025. Data och grafer kommer från Skolverket och Socialstyrelsen.